Pepphelg får arbetarrörelsen!

Tro mig – det är inte ofta jag önskar att jag vore äldre än jag är utom i ett fall och det är när jag tänker på 60-talets studentuppror, Tältprojektet och proggrörelsen – åh vad jag önskar att jag varit med då.

Jag tänker att det kan inte vara rätt att vi tiger för att det “ligger I tidens anda”, för att “tiderna förändras” för att “vi måste följa med vår tid”.

[read more=”Läs mer” less=”Läs mindre”]

Kampen för arbetarnas villkor är något jag är stolt över, folkhemmet kanske hade sina brister men jag tror att det mesta var av godo. Det fanns en framtidstro på 60 och 70 talet – på 80 talet kom “satsa på dig själv” teorin och den teorin hänger i och det är sorligt anser jag!

Jag känner att jag arbetar I motvind, människor har tappat tron på våra folkvalda, på fackföreningsrörelsen (de vet inte ens vad facket står för) och för sin egen kraft att påverka I vårt demokratiska samhälle. En demokrati som består av tysta medborgare dör – det är livsfarligt! Jag önskar att vi kunde bryta tystanden på våra arbetsplatser, att vi kunde ta upp kampen mot rädslan mänga arbetare känner – att vi kunde få igång dialogen igen.

Därför, kamrater, vill jag uppmana er att ta kontakt med era förbund och föreslå en “pepphelg för arbetarrörelsen” på Runö. Vi behöver träffas, få kraft av varandra och känna oss stärka i att det är ok att prata politik och engagemang med våra medmänniskor.

Arbetarrörelsen och dess värderingar är viktig och ett sätt för oss arbetstagare att överleva. Vi måste motverka de som vill sänka våra löner, försämra LAS och misstänkliggöra förtroendevalda!

 

// Eva Nykvist, tidigare deltagare Runö.

[/read]