Solidaritet med annat än ord

Vad är egentligen solidaritet? Inom den fackliga rörelsen tjatar vi mycket om solidaritet och jag trodde att jag hade ett hum om vad det egentligen betyder. Man ska hjälpa varandra, de som har mer får ge till dem som har mindre, att man bryr sig om sin gemene man och inte bara tänker på sig själv och att vi tillsammans tycker något och står upp för solidariteten, vilket gör oss starka och oslagbara.

Men när jag grävde lite mer på djupet hittade jag en mycket viktigare betydelse. Att solidariteten är grunden som ett bra och välmående samhälle står på och att det faktiskt finns forskning och historik som backar upp detta djärva påstående.

 

Jag läste några intervjuer som gjordes i DN om vad solidaritet betyder för ungdomar idag. Rättare sagt så frågade de rakt på sak vad det betyder för dem.
Jag tycker det vart väldigt intressanta svar och jag har sparat några av de citaten som jag anser vara viktiga att framlysa.

 

Elsa Olsson, 19 år, som går sin första termin på juristlinjen.

”Man kan vara solidarisk med en princip också, det behöver inte röra sig om individer eller grupper som man ”tycker om” eller känner personligen. ”

  • För mig är det ett positivt ord, som uttrycker rättvisa – det borde finnas mer solidaritet i världen.
  • Ja, det tror jag att man kan säga. Det känns som om man som jurist kan få möjligheter att hjälpa och skydda människor som är utsatta och svaga, och bidra till mer rättvisa i samhället.

 Det är svårt att veta om solidariteten i samhället har minskat på senare år, menar Elsa. Men kanske är ändå tendensen att den har gjort det, att man generellt tänker mer på att jobba för sig själv och sina egna intressen, och att välfärden har minskat.

 

Julia Rigaud är snart 18 år och går andra året i en gymnasieskola med filminriktning.

  • Jag själv förknippar solidaritet med att man ska ställa upp för varandra, kunna lita på varandra – och då tänker jag direkt på relationer, på vänskap.
  •  Jag har många vänner som jag känner att jag kan lita helt och absolut på, jag vet att de alltid finns där och ställer upp om jag skulle behöva dem. Och själv känner jag på samma sätt gentemot dem. Jag hoppas i alla fall att de också ser mig som en solidarisk vän.

Henning Edsforth, 22 år,

  • Den övertron kan ha betydelse för dagens betoning på individen, på att man är sig själv närmast. Man värnar i första hand om sig själv och sina närmaste, medan en mer altruistisk hållning till medmänniskorna har fått mind­re genomslag. Den kapitalistiska ideologin bygger i grunden på att man ska försöka tjäna så mycket pengar som möjligt åt sig själv. Det är typiskt att reklam i dag ses som något helt självklart, medan man tar avstånd från ”propaganda” från samhället. Reklam är ju också ett slags propaganda.
  • Samtidigt blir en maximal individuell frihet i själva verket en begränsning av friheten för alla de människor som inte klarar sig så bra på egen hand. Det måste vara en balans, och där kommer solidariteten in. I ett samhälle ska vi också ta ansvar för varandra och ta hand om de svaga.

 

Väldigt intressanta och välformulerade svar, för mig visar det här att ungdomar faktiskt funderar på de här frågorna. Det är inte bara äldre fackliga förtroendevalda som tänker i dem här spåren. Detta måste vi ta vara på, vi måste få in ungdomarna i debatten och i arbetet för att skapa mer solidaritet. I vilket stadie av livet är man som mest rebellisk och vill förändra mest?
Svaret är ganska självklart, ungdomarna är de som kan vända den nedåtgående trenden i att vara solidarisk.
Om vi jämför med vad äldre personer som lutar åt det högra hållet i politiken vad säger dem om solidaritet?

 

Tove Lifvendahl som är politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet och var förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet 2000–2002.
Säger såhär på den frågan.

Har Tove rätt? Är det människans medmänsklighet som är den viktigaste faktorn i betydelsen av solidaritet?
Nej det är inte vad solidaritet är. Självklart har vi som människor utvecklat ett sinne för empati, vilket också har hjälpt oss att visa hänsyn och faktiskt hjälpa människor. Men att vara snäll och omtänksam, att dela med sig, att vara ”god” eller ond” är inte att vara solidarisk.
Som jag ser det är att vara solidarisk idén om en grundprincip som vi som t.ex. fackliga är överens om och ska stå upp och kämpa för.
De kamperna är inte alltid snälla och omtänksamma det kan jag lova. Att det finns klasskillnader i landet, det finns en överklass och det finns en underklass. Vi får inte glömma bort att solidariskt tillsammans, samlas och driva vår agenda om vad välfärd är för något, för alla människor tänker inte samma sak.

Att fler blir rika och färre blir fattiga är det som får samhället att blomstra? Är det att färre blir rika och fler blir fattiga, ska vi dela på rikedomarna eller ska de som föds rika förbli rika och de som föds fattiga förbli fattiga med mindre och mindre chans att påverka sin egen framtid desto mer skillnad det blir?

Vad tycker du, vad är solidaritet för dig?? Fråga dig själv den här frågan och beroende på vad du svarar stå för den principen och driv den i bästa möjliga mån. Låt dig inte luras av nyheter och reklam, låt inte de som föds i rikedom och föder söner och döttrar i rikedom få berätta för dig vad solidaritetens grundprinciper betyder. Låt inte heller mig berätta det utan lyssna på båda sidor och välj efter vad du anser kommer göra samhället till en bättre plats för så många människor som möjligt inklusive dig själv.
Ett exempel på en solidaritet som har ifrågasatts inom den fackliga rörelsen, har varit varför man alltid vill hjälpa att höja lönerna på de som tjänar mindre. Vad hjälper det för något, hur ska man ha motivation att jobba där om man inte ser en potentiell löneutveckling?
En motfråga på det är hur ska du ha motivation att ta jobbet från första början?
Min motfråga blir ganska tydligt viktig när jag läser en artikel i GP om ett av de viktigaste yrken vi har sjuksköterskor.

Här har jag klippt ut 2st stycken ur artikeln.
”I stället för ett lönelyft på 5 000 kronor till utvalda sjuksköterskor med specialistkompetens, som Folkpartiet föreslår, vill vi höja lägstalönen för sjuksköterskor till 25 000 kronor, skriver bland andra Sören Kviberg (V).”

Folkpartiets förslag innebär att vi i en grannlaga process ska utse 700 sjuksköterskor som är de bästa enligt någon sorts kriterier. Vi har cirka 13 000 sjuksköterskor i Västra Götalandsregionen. FP vill ge en ordentlig lönehöjning med 5 000 kronor i månaden till fem procent av sjuksköterskorna, medan 95 procent av medsystrarna står kvar och stampar. Den strukturella lönediskrimineringen finns kvar, utan att ha rubbats.”

Förlåt om jag är tjatig men jag ställer samma fråga igen. Vad är solidaritet för dig? Kommer fler söka till sjuksköterskeyrket för att de ser en potential att bli utvald som en av de 5% som kan tjäna mer. Eller kommer fler söka om vi fackliga driver en solidarisk lägsta lönehöjning vilket gör att man går in på en högre grundlön?

Jag kikade på en Ted Talk med Richard Wilkinson på youtube “How economic inequality harms societies”. Han har tagit data från Unicef och världsbanken, där han har kunnat påvisa att det inte är BNP eller desto högre BNP man har, som får landet att mår bra eller inte, utan det är beroende på skillnaden i rikedom mellan de fattigaste och de rikaste. Desto mer skillnad man har i lön mellan över och underklassen då får man lägre år du förväntas leva, sämre matematik resultat, högre antal analfabeter, mer självmord, fler fängslade, mer ungdomar som föder barn, mer mobbning och konlift mellan barn och ungdomar, man litar mindre på varandra, mer fetma, fler med psykiska sjukdomar där också alkohol och drogmissbruk räknas in och även att i de ojämna länder får de rika papporna söner som lever i rikedom resten av livet, medan de fattigas söner aldrig tar sig ur fattigdomen.

Här är de länder som har mest av de här problemen.

Nu kanske ni tror att det är för att man har lagt in så många faktorer i en uträkning. Men faktum är att om man styckar upp dessa olika faktorer en och en. Så är resultatet densamma i länder och samhällen där det är mer skillnad mellan de rikaste och de fattigaste. Då är det alltid de med mest skillnad som ligger i toppen av misär.

 

Dessutom har hans statistik visat att de som är överklass i länder där det är mer skillnad får de också sämre än vad överklassen i ett mer jämlikt land får.
Här är ett exempel på statistik hur spädbarnsdöd vid födseln jämförs mellan England och Sverige i de olika klasserna. Där ser man att i överklasserna i båda länder är det trots allt skillnad, det blir inte bättre spetskompetens eller sjukvård bara för att man har mer klasskillnader i samhället.

Vad är solidaritet för dig? Vad tjänar samhället på att vara solidariska?

Bilda din egen uppfattning och kommentera gärna om det är något som jag har missat eller om det var något som var extra bra i inlägget eller om du har några frågor. All feedback uppskattas.

”Den dumma frågan, är den första antydan, på någon helt ny utveckling.”

 

// David Eriksson gruppordförande, vice löneansvarig och förtroendevald på IF Metall Scania. Deltagare kurs på Runö.

 

 

Källor:

http://www.socialist.nu/artiklar/e_sol.shtml

http://www.dn.se/insidan/solidaritet-ar-positivt-det-betyder-rattvisa/

http://www.gp.se/nyheter/debatt/vi-v%C3%A4ljer-solidaritet-framf%C3%B6r-vassa-armb%C3%A5gar-1.229598