Rätten till heltid utan att bli livegen.

Mål:

Samla information för att kunna sprida informationen till alla medlemmar inom samtliga förbund och förtydliga vilka konsekvenserna blir av detta beslut i praktiken.

Syfte:

Bilda opinion, stärka LAS och avtal.

Bakgrund – Vad har hänt?

Citat hämtat ur AD dom nr 69/16, Mål nr A 137/15 2016-11-30 ”I en arbetsbristsituation blev ett antal arbetstagare i en butik erbjudna fortsatt anställning, men med ett lägre arbetstidsmått från ett visst datum. Arbetstagarna skrev på anställningsbevisen, men antecknade på dessa att detta skedde ”under protest”. Arbetstagarna började därefter att arbeta enligt de nya arbetstidsmåtten från och med angivet datum. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om det varit fråga om ensidiga rättshandlingar från arbetsgivarens sida att från och med angivet datum genomdriva förändringarna av arbetstagarnas sysselsättningsgrad och om arbetstagarna därmed ska anses ha blivit uppsagda av arbetsgivaren, och i så fall om bolaget brutit mot turordningsreglerna och reglerna om uppsägningstid och uppsägningslön enligt anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolen har funnit att de erbjudanden som lämnats om sänkt sysselsättningsgrad varit erbjudanden om annat arbete enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen och att dessa accepterats av arbetstagarna trots att de godkänt de nya villkoren ”under protest”. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarna i det aktuella fallet inte kan anses ha blivit uppsagda.”

Hur ställer sig facket (Handels) till domen:

Handels menar att det handlar om uppsägningar och att det är LAS som ska vara gällande för uppsägningslön och turordning. Att man genom en omorganisation blir erbjuden att skriva under ett nytt arbetstidsmått kan inte ses som något annat än att man har blivit uppsagt och erbjuden en ny anställning. De anställda som valde att skriva på gjorde så men under protest vilket man inte tagit i beaktande vid domslutet.  Detta är hyvling utav de anställdas sysselsättningsgrad och tillika minskad inkomst som följd enligt Handels mening. Alternativet för de anställda var att gå ut i arbetslöshet med en karens på 90 dagar från A-kassan då de sagt upp sig/tackat nej till erbjudet arbete. Med den här domen ser de faran med att man som anställd inte har någon anställningstrygghet längre och att detta kommer att sprida sig till andra branscher.

Citat från Rasmus Tallén, avdelningsstyrelsen Handels avd 20 ” Man kan säga att vi såg det som att IF Metall öppnade dörren för hyvling när de gjorde en överenskommelse med Scania för några år sedan, något som skulle påverka hela facket negativt.”

Hur ställer sig arbetsgivaren (Coop) till domen:

Coop menar att de inte brutit mot § 7 och 12 i anställningsskyddslagen eller § 22 i turordningsreglerna, utan följt LAS. De anser att de har hjälpt medarbetarna att, genom omplaceringar, behålla jobben trots dålig ekonomi. Några uppsägningar har därför inte skett. Någon tillämpning av turordningsreglerna eller reglering om uppsägningslön var därför inte aktuell.

Citat från Coops VD

”Domen visar att Coop agerat i enighet med regelverket.”

”Det är min uppgift som VD att alltid säkerställa att vi arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare och hur vi skapar mervärde för våra medlemmar under de förutsättningar som gäller på marknaden. Det är förstås väldigt tråkigt när försämringar görs för medarbetare och det är heller inte önskvärt. Trots att den här butiken tvingades göra förändringar av personalens arbetstid för att få lönsamhet i verksamheten, så förändrar domen inte KF:s syn på heltidsfrågan. Det finns inget självändamål i att göra om heltider till deltider.”

Så här ser IF Metall på saken:

Enligt samtal med Thomas Berg ombudsman på IF Metall 34 Borås.

Det beror på hur man tolkar domen. Eftersom de anställda själva skrivit på de ändrade arbetstidsmåtten så menar man att domen i sig inte är felaktigt juridiskt. Att den sedan är förkastlig rent moraliskt sett är ett faktum. Man tror att detta är något som kommer att börja nyttjas även inom andra branscher och man har inte någon lösning på hur man ska komma åt det ännu.

Så här ser Transport på saken:

Enligt samtal med Lena Hunt klubbordförande Texport DHL Freight Borås Avd 17, sitter med i avtalsdelegationen för Terminal och Åkeriavtalet.

2016 fick vi in i avtalet (Terminal och Åkeri) att mertidsarbete ska regleras enligt Arbetstidslagen. På detta sätt kan arbetsgivarna inte längre nyttja obegränsat med mertid för att fylla ut deltidsarbetet. Bara på DHL Freight så ledde detta att till mellan maj-sept 2016 så kunde man lyfta upp 53 personer till heltidsanställningar. Den typen av hyvling som skett på Coop har ännu inte börjat att tillämpas men risken är stor att den sprider sig även inom Transport. Rätten till heltid är även i årets avtalsrörelse en central fråga. Motpartens åsikt i frågan är att om ni ska få rätten till heltid så ska vi ha rätten att fördela ut tiden på årsbasis. Innebär att ena veckan kan man få jobba 38tim och nästa 42 tim. Transports ståndpunkt är nej till detta.

 Så här ser regeringen på saken:

Samtal med Raimo Pärssinen (arbetsmarknadsutskottet)

Det är inte bra att LAS urholkas. Vi ska verka för att den förstärks och inte försämras. Avtalsrörelsen har tagit till sig frågan och jobbar med den och detsamma gäller LO. Och vi (regeringen) ska kämpa med alla medel för att förbättra LAS och vi ska ha heltid som norm.

Det här har skett hos andra förbund.

Hyvling tillämpas redan i viss utsträckning i andra förbund än Handels. Här är några exempel;

Kommunal

22 anställda inom hemvården Attendo tvingades att gå ner i tid.

 Fastighets

ISS hyvlar tider. Varav en kvinna på 63 år, med 40 års anställningstid, som kommer att tvingas att sänka sin heltid till deltid. Något som kommer att resultera i att när hon, efter 75 dagar har slut på deltids a-kassa, kommer att få söka socialbidrag för att få vardagsekonomin att gå ihop.

Transport

Även här är det vanligt med ”hyvling”. Att ge nyanställda deltid istället för heltid är numera vanligt.  Här har man lyckats förhandlingsvägen när det gäller vissa avtal. Möjligheten att ta in sina anställda på mertid har begränsats i det stora transportavtalet. En gräns på 200 timmar per kalenderår infördes. Vid ”särskilda skäl” kan ytterligare 150 timmar läggas ut på en anställd.

Vilka konsekvenser leder detta till?

Ska man dra detta till sin spets så kommer folk att leva som livegna.

Om man blir tvungen att ha flera deltidsanställningar för att få vardagen att gå ihop ekonomiskt, hur ska det gå att kombinera med privatlivet? Andra branscher, t ex barnomsorgen, kommer också att bli tvungna att bli mer flexibla i sina arbetstider.

Detta leder även till en stress, att ständigt leva i ovisshet över att man inte vet hur stor ens inkomst kommer att bli.

Frågan blir också vem som kommer att ta ansvar för rehab fall? Arbetsgivarna kommer bara att peka på varandra. Hur kommer det att gå för utsliten personal, de som vabbar mycket m fl? Kommer dessa att ”straffas ut” genom att få färre timmar? Sjukpenningen baseras ju även på ens kontrakterade timmar, så det vill till att inte bli sjuk, vilja skaffa barn eller skaffa barn.

Risken finns också att ingen kommer att våga höja sina röster på en arbetsplats eller komma med synpunkter, då man riskerar sina timmar om man gör så.

 

Hur facket kan komma att försvagas.

I samband med att människor inte kommer att få full sysselsättning på en och samma arbetsplats så kommer problemet med att organisera sig. Det kommer vara svårare att motivera ett fackligt medlemskap då man kanske tvingas ta jobb inom olika branscher för att få ihop en tjänst på 100 % och då dyker dilemmat upp om vem som ska företräda dig vid en eventuell tvist. Ett dubbelmedlemskap är alternativet men är inte försvarbart ekonomiskt. Vi kommer att behöver arbeta mer förbundsöverskridande och för att upprätta hålla kvalitéten kommer det krävas mer resurser. Ett minskande medlemsantal kan man förmoda blir en av konsekvenserna då facket i många fall kommer att ses som verkningslöst. Att det blir svårigheter med att rekrytera nya medlemmar kommer naturligtvis att i nästa steg leda till att förtroendevalda kommer minska i antalet. Detta för att man inte kommer att våga vara obekväm som förtroendevald eller som skyddsombud. Sticker du ut hakan så finns risken att dina timmar reduceras. De som ända väljer att ta kampen kommer att stöta på problem vid exempelvis utbildningar. Om du har 3 st deltidsjobb som du pusslar med under en vecka så kan det bli svårt att få ledigt av alla samtidigt vilket gör att fler kommer att avstå utbildning. Kunskap är makt så på detta vis kommer vi att tappa mark.

Hur ska vi då komma runt detta problem?

Nu om, någon gång, är det viktigare än någonsin att vi förmedlar ut informationen om detta till våra medlemmar då detta är en fråga som kan komma att bli allas vår verklighet. Vi måste skapa opinion i frågan. Rätten till heltid och en tryggad anställning är något som måste göras till en högprioritetsfråga. Att inte bara skriva under en ny anställning utan att först kontakta facket. Att vara vaksam på vad som händer på våra arbetsplatser och förklara värdet i ett fackligt medlemskap. Att skapa en medvetenhet hos våra kamrater att inget är gratis och att genom en hög organisationsgrad så blir våra påtryckningar starkare. Att via kollektivavtalen försöka begränsa användandet av mertid, liknande det som Transport lyckats med. Ett annat sätt kan vara att göra om arbetstidslagen så att mertid avskaffas och ersätts av övertid. Att engagera och trycka på politiskt och att uppmana människor till att använda sin rösträtt för att påverka att det drivs en politik som gynnar arbetarklassen istället för att utarma de rättigheter vi har kvar.

// Grupparbete, Insikter 7-24 februari 2017.